Boken om dig
Jag har räknat de fel som följt
mina steg från barn till vuxen
Sen benen var små har man
lärt sig tänka innanför boxen
Jag läste allt om årtal
Om broarna som går över Seine
Hela livet var en skolsal
en slipsten som format min själ
Men ingen lärde mig om hjärtan
om att dela på dagar och år
Om det ljusa och om svärtan
om hur dina ögon ser mig
Jag läste aldrig boken om dig
Vi sjöng ”Fy fan vi är bra”
och i studenternas parad
fanns inga hinder
Allt man jagat var ju klart
Jag såg hur lättheten
rann längs mina kinder
Nu har jag allt som man ska veta
för att hitta den väg som är rätt
Men jag insåg när jag letade
att jag packat min ryggsäck för lätt
För ingen talade om känslan
av att älska så det nästan gör ont
Om att ge bort själen till en människa
Det var nånting som fattades mig
Jag läste aldrig boken om dig
Jag gjorde varje läxa men alla plantor
som vill växa dras mot fönstret
Mot korridorens tegelväggar
ekade min dröm om att bryta mönstret
Allt jag glömt att man ska minnas
alla kråkor jag eldade för
Sådana där matcher som ska vinnas
sluta inte, bara fortsätt och kör
Jag höll mig över ytan
i alla floder av kunskap och ord
Men det är något jag blev utan
när betygen sattes för mig
Jag läste aldrig boken om dig
Jag började på noll, vad var det
nu för roll jag skulle välja
Jag lärde mig rätt fort, jag kan
bara ge bort och inte sälja
Jag äger ingenting att ge dig
mer än hjärtat och allting med tid
Mitt enkla väsen i sin helhet
och små frön om vad drömmar kan bli
Och nu är vi här
lika vilsna och vuxna båda två
Men jag tror och svär
att saker börjar klarna för mig
fast jag aldrig läst boken om dig