Jag har räknat de fel som följt 

mina steg från barn till vuxen

Sen benen var små har man
lärt sig tänka innanför boxen 

Jag läste allt om årtal 

Om broarna som går över Seine 

Hela livet var en skolsal 

en slipsten som format min själ 

 

Men ingen lärde mig om hjärtan

om att dela på dagar och år  

Om det ljusa och om svärtan 

om hur dina ögon ser mig 

Jag läste aldrig boken om dig 

 

Vi sjöng ”Fy fan vi är bra” 

och i studenternas parad 

fanns inga hinder 

Allt man jagat var ju klart 

Jag såg hur lättheten 

rann längs mina kinder 

Nu har jag allt som man ska veta 

för att hitta den väg som är rätt 

Men jag insåg när jag letade

att jag packat min ryggsäck för lätt 

 

För ingen talade om känslan 

av att älska så det nästan gör ont 

Om att ge bort själen till en människa 

Det var nånting som fattades mig   

Jag läste aldrig boken om dig 

Jag gjorde varje läxa men alla plantor
som vill växa dras mot fönstret 

Mot korridorens tegelväggar 

ekade min dröm om att bryta mönstret 

Allt jag glömt att man ska minnas

alla kråkor jag eldade för

Sådana där matcher som ska vinnas 

sluta inte, bara fortsätt och kör 

 

Jag höll mig över ytan 

i alla floder av kunskap och ord 

Men det är något jag blev utan 

när betygen sattes för mig 

Jag läste aldrig boken om dig 

 

Jag började på noll, vad var det 

nu för roll jag skulle välja 

Jag lärde mig rätt fort, jag kan 

bara ge bort och inte sälja 

Jag äger ingenting att ge dig 

mer än hjärtat och allting med tid 

Mitt enkla väsen i sin helhet 

och små frön om vad drömmar kan bli 

 

Och nu är vi här

lika vilsna och vuxna båda två 

Men jag tror och svär

att saker börjar klarna för mig 

fast jag aldrig läst boken om dig