Din teori är byggd av luft och fantasi 

Den kan aldrig mäta mina lungor

än mindre några mil

När jag skröt,

skröt jag från höften

fast mitt hjärta slogs

och slet med mina löften

 

Vad är det ni gör som inte jag kan

mina tvivel gör mig till en sämre man

Jag svor ni skulle se hur bra jag brann

allt jag sa var sant

på vår väg till Samarkand

Vi är på väg mot Samarkand

​

Nån låg alltid före,

dom som gör när jag tänker

Dom som aldrig behöver undra

varför medaljerna som blänker

Vad jag än sjunger

har ni hört allt förut

men det här mina version

ni får era sorger i retur

 

Jag skulle säga

om jag visste var ni fanns

Jag gjorde vad jag kunde

men jag kom aldrig fram